Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem.

Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på ? i relation till andra diskurser.

This paper examines how Hinduism and Buddhism are portrayed in three textbooks for an upper secondary school course in religion and is limited to a selection of books published in 2009. Based on a qualitative content analysis, the paper examines the extent to which there is an intentional division, that is to say a line between ?them and us? in the ways in which the religions are described, and to what extent the description of these religions in the textbooks are Eurocentric. The study focuses on whether or not there is a ?them and us? perspective in the different books and if so, the ways in which this approach is evident.The result of this study shows that traces of a ?them and us? perspective can be found in all three books.

SammanfattningDetta examensarbete har skrivits av Rune Bolin och Mattias Lindberg. Båda läser på lärarprogrammet vid Uppsala universitet och ämnar ta examen för grundskolans senare år och gymnasiet.Arbetet har behandlat orientalism och eurocentrism i läroböckers framställningar om hinduism under tiden 1970-2010 och vilket meningserbjudande det medfört. Studien tar avstamp i teorier om orientalism och eurocentrism. Utifrån dessa har representationer av hinduism undersökts med hjälp av en diskursanalytisk metod. Syftet är att undersöka läroböcker och dess beskrivning av hinduism och om denna framställning har förändrats över tid, samt att synliggöra det meningserbjudande som ges i de valda läroböckerna.Analysen har synliggjort tre teman i de läroböcker som har undersökts.

Syftet med undersökningen är att genom fyra läroböcker i religionskunskap som används i årskurs 9 ta reda på vilket budskap bilderna i avsnitten om hinduism förmedlar till eleverna. Detta har gjorts med utgångspunkt i genus, där stor vikt lagts på könsfördelningen inom det religiösa livet.Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är hur män respektive kvinnor skildras i bilderna. Vad säger de oss om könsfördelningen inom hinduismens religiösa liv? Hur förhåller sig bildmaterialet till den omgivande texten och till bildtexten?Tidigare forskning har framförallt inriktat sig på islam och området kring hinduism är relativt outforskat. Undersökningen baserades på cirka 50 bilder från de valda läroböckerna och resultatet visar att det finns en majoritet av män på bilderna, dels när religiösa handlingar framställs, dels ur allmän utgångspunkt.

Syftet med vårat examensarbete har varit att göra en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv i ämnet religion. Vi har studerat två läromedel som riktar sig till grundskolans senare år och två läromedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i läromedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten är större i läromedlen för gymnasiet uppnår det inte den genusmedvetenhet som vore önskvärt..

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

The aim of this study is to analyze Hinduism in upper secondary school textbooks using a gender-based perspective. The specific material used consists of four textbooks, whereof two are published prior to the curriculum Lgy 11 and two are published after Lgy 11. In order to analyze the textbooks the following methods are used: content analysis, picture analysis and comparative analysis. First, the contents and pictures of the textbooks are analyzed using theories on gender. After this analysis the results are compared to the relevant curriculum and its guidelines for the analyzed subject.

Uppsatsen tar en utgångspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn på information som centralt i det demokratiska samhället. Politisk PR (spin) problematiseras utifrån detta och en rad krav på journalistiken sätts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebär. Innehållsanalys utförs på svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace är metakommunicerad..

The purpose of this paper is to examine how gender in Islam and Hinduism are described in textbooks for high school. The study was conducted using a qualitative content analysis and also using a feminist gender theory and postcolonial feminist theory. All textbooks are written or revised after 2011 when The Swedish National Agency for Educations? new curriculum came into force. Previous research in this area shows that it is most common that gender is treated in isolated parts within the chapters, but that there are textbooks that allows the gender perspective permeate the entire text.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda ossmetoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ?politiska skandaler?..

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor..

This study aims to analyse how sex and sexuality are presented in the Buddhism and Hinduism chapters of religious studies textbooks for upper secondary school. The chosen textbooks are all linked to the new curriculum Lgr 11 which was implemented in the Swedish school system in the spring of 2012. The textbooks were analysed by using two methods; content analysis and discourse analysis. Content analysis was used to examine with which frequency sexes and sexualities appear in the textbooks, while discourse analysis was used to find what discourses surround the two concepts. The discourse analysis used two theories in order to contextualize the several discourses about sex and sexuality.

I den här uppsatsen analyseras tre vanligt förekommande läroböcker i religionskunskap utifrån ett postkolonialt perspektiv i jakt på koloniala maktdiskurser. Passager där hinduism och hinduer målas upp som ?våran? motsats belyses och analyseras. Även delar innehållande etnocentrism i allmänhet och eurocentrism i synnerhet samt exotiserande beskrivningar lyfts upp i ljuset och diskuteras. I ett försök att koppla samman det teoretiska med det praktiska utfördes intervjuer med aktivt undervisande lärare.